Out of Reach

OutofReach_DrugsFörfattare: Carrie Arcos

Rachel has always idolized her older brother Micah. He struggles with addiction, but she tells herself that he’s in control. And she almost believes it. Until the night that Micah doesn’t come home.

Rachel’s terrified—and she can’t help but feel responsible. She should have listened when Micah tried to confide in her. And she only feels more guilt when she receives an anonymous note telling her that Micah is nearby and in danger.

With nothing more to go on than hope and a slim lead, Rachel and Micah’s best friend, Tyler, begin the search.

Vad jag främst kommer minnas av den här boken är troligtvis hur verklighetstrogen den var. Vid flera tillfällen kom jag att tänka på en annan bok, Fråga Alice, som tar upp lite samma ämne som den här boken gör, nämligen droger. Fråga Alice var en sann berättelse och det känns lite som att Out of Reach också den kunde ha varit det. Eller nästan i alla fall… Vissa händelser känns lite tillrättalagda, men som helhet – trovärdig.

Att jag tycker att boken känns trovärdig har inte bara med att den tar upp ett aktuellt ämne och behandlar det på ett bra sätt, det finns också en relativt enkel anledning.  Vid ett tillfälle citerade en av karaktärerna en replik ur filmen Lejonkungen, och huvudpersonen påpekade detta. En relativt liten detalj, men för mig gör den stor skillnad. Sådana småsaker gör alltid att det känns som att personerna i boken kunde ha varit verkliga, att de lever just nu och har koll på nutida filmer. Det är inte helt vanligt att många filmer eller böcker nämns och det är nästan lite tråkigt tycker jag.

Out of Reach är också väldigt snabbläst och det är mycket lätt att fastna i den. Ett bra betyg från mig alltså.

/Mathilda

Flyga Drake

Författare: Khaled Hosseini
Utgivningsår: 2003

Amir och Hassan växer upp som bästa vänner under en omvälvande tid i Kabul. Trots att de uppfostras sida vid sida lever de i två helt skilda världar. Amir är son till en framstående välbärgad man, medan Hassan, som är son till Amirs fars tjänare, tillhör det fattiga och lågt stående hazarfolket. Hassan gör allt för Amir, han försvarar honom i alla lägen, men när Amir en dag får chansen att återgälda Hassans totala lojalitet sviker han. 

Som jag så många gånger nämnt läste jag Tusen Strålande solar för en tid sedan och tyckte att den var fantastiskt. Nu har jag läst ut Flyga Drake och är lika tagen av den. Den var bara så bra! Beskrivningarna av Afghanistan är så levande att det känns som att jag har varit där. Det är så annorlunda men samtidigt så likt. Det kan vara svårt att ta till sig allt hemskt som händer i världen eftersom det är så olikt hur det är här, men nu är det inte så längre. Läsaren lever sig in i karaktärernas situation så mycket att det känns tomt när boken är slut. Samtidigt var jag väldigt tillfreds när den var slut, jag var nöjd med vad jag fick reda på i slutet och ingenting saknades, historien var komplett.

När jag har läst Khaled Hosseinis böcker har jag verkligen förstått vad en bra bok betyder. En bra bok är en bok vilken det går att läsa i streck utan att få nog. Det är en bok som får läsaren att uppleva nya saker, förstå sig på andra kulturer och livssituationer. Det är en bok som läsaren kan relatera till på sitt eget sätt. Det är en bok som inte släpper taget. Det är en bok som alla borde läsa!

/Johanna

Every Day

Författare: David Levithan
Utgivningsår: 2012

Se Mathildas recension här.

There’s never any warning about where it will be or who it will be. A has made peace with that, even established guidelines by which to live: Never get too attached. Avoid being noticed. Do not interfere.
It’s all fine until the morning that A wakes up in the body of Justin and meets Justin’s girlfriend, Rhiannon. From that moment, the rules by which A has been living no longer apply. Because finally A has found someone he wants to be with—day in, day out, day after day.

För det första vill jag säga att jag är otroligt imponerad över alla kloka tankar som boken förmedlar; om bland annat kön, kärlek och personlighet. Huvudpersonen heter A och är … A. Det framgår inte om A är en kille eller tjej, vilket även visar sig vara helt oväsentligt. Det som är intressant är att jag, ifrån första början, tänkte mig A som en han trots att ”hen” inte är det. Är jag helt enkelt lite hjärntvättad? Om A blir kär i Rhiannon, en tjej, är han automatiskt en kille!? Det är klart att det inte är så. Människor är inte ett kön utan egna personer, personligheter som helt enkelt råkar födas i en viss typ av kropp. Ja, läsaren får helt enkelt mycket att fundera och diskutera kring.

Det att A byter kropp, och på så vis vardagsliv, trodde jag kunde göra boken lite rörig. Så många nya karaktärer som sen bara försvinner. Men det var ju alltid A, det ända som var annorlunda var att A fick följa olika vardagar och greppa olika typer av minnen. Så det blev aldrig rörigt, bara väldigt spännande att se vad som skulle hända i nästa kapitel. Så, Every Day är en väldigt bra bok som får läsaren att tänka till. Jag rekommenderar den varmt till alla som ännu inte har läst den!

/Johanna

The Giver

Författare: Lois Lowry
Utgivningsår: 1993

At the age of twelve, Jonas, a young boy from a seemingly utopian, futuristic world, is singled out to receive special training from The Giver, who alone holds the memories of the true joys and pain of life. An ALA Notable Book for Children & Newbery Medal Winner. Reissue.

Jag minns inte exakt hur jag kom i kontakt med den här boken, det måste ha varit av en ren slump när jag bläddrade runt bland Amazons böcker. I vilket fall som helst så bestämde jag mig för att köpa den, utan att egentligen veta någonting om den. Jag sökte lite och såg att den hade fått många bra recensioner. Därför hade jag inga tankar eller förväntningar om boken innan jag började att läsa, vilket gjorde att min positiva överraskning blev så mycket större.

Det visade sig att The Giver var väldigt bra. Och saken är den att hade jag inte läst Divergent eller Delirium innan den här, böcker som är väldigt liknande, hade jag blivit tagen med storm. Den handlar om ett samhälle som helt är förskonat ifrån lidande och smärta. Invånarna lever i enheter och kärlek finns inte, både för att förskona och för att underlätta olika samhällsfunktioner. De vet inte heller vad döden är för någonting, de tror att man kommer till ”elsewhere”, vilket de firar. Gamla, unga, brottslingar med fler skickas till ”elsewhere”. De ser inte heller färg, de lever i ”sameness” för att det ska vara enkelt att förstå. Men kopplar man bort smärta och lidande kan inte heller glädje och kärlek finnas. Det blir ett samhälle som bara går och går. Det är bara två personer som vet hur det verkligen ligger till, The Giver och Jonas, som träns till att bli nästa Giver. De håller själva alla minnen för att samhället ska bli försonade. Minnen av färger, kärlek, vänskap, lidande, krig, död, smärta, allt vad livet egentligen innehåller.

Jag blev så väldigt positivt överraskad av The Giver. En liten bok som rymmer så mycket. Den får en att inse att utan svåra tider blir de goda inte lika goda och utan hat skulle inte kärlek finnas. Jag vill verkligen rekommendera den här boken till alla, den är ett riktigt guldkorn och jag är väldigt glad över att jag hittade den!

/Johanna

Endangered

endangered-schrefer_eliot-18963209-frntlFörfattare: Eliot Schrefer

When one girl has to follow her mother to her sancuary for bonobos, she’s not thrilled to be there. It’s her mother’s passion, and she’d rather have nothing to do with it. But when revolution breaks out and their sanctuary is attacked, she must rescue the bonobos and hide in the jungle. Together, they will fight to keep safe, to eat, and to survive. 

Det här känns som en sådan bok som alla borde läsa. Jag visste inte speciellt mycket varken om konflikten i Kongo, eller om hur dvärgschimpanser har det där innan jag började läsa. Det är dock just vad boken handlar om, så nu har jag fått lite bättre koll på det.

Det känns nästan som att boken är tvådelad. Det är dels den jättefina och smågulliga början. Väldigt intressant att läsa det, då handlingen utspelar sig i ett dvärgschimpans-reservat, och även roligt att höra om hur huvudpersonen Sophie ”adopterar” en liten dvärgschimpansunge.

När ett krig bryter ut blir det dock andra takter. Den är ändå ganska jobbig att läsa på sina ställen, det är inte en speciellt glad bok det här. Vissa stycken kände jag till och med för att sluta läsa en liten stund, bara för att smälta det som hände.

/Mathilda

Boktjuven

BoktjuvenFörfattare: Markus Zusak
Originaltitel: The Book Thief

Tyskland 1939. Landet håller andan. Döden har aldrig haft mer att göra, och det är bara början. Nioåriga Liesel Memingers liv förändras när hon plockar upp en bok på marken bredvid sin lillebrors grav. Det är Dödgrävarens handbok som lämnats där av misstag och det är den första bok hon stjäl. Med hjälp från sin fosterpappa lär hon sig läsa och snart har hon inlett en kärleksaffär med ord och böcker.

Den här boken har jag börjat på två gånger utan att läst klart den. Första gången kom jag ca.50 sidor och andra gången slutade jag efter ungefär 100 sidor. Det kom andra böcker i mellan, och jag tyckte att Boktjuven var ganska seg. Om inte Johanna hade pratat så mycket om hur julig och bra boken är så kanske jag faktiskt inte hade läst ut den. Nu kände jag dock att jag var tvungen att läsa klart den och se vad det var hon pratade om.

Jag måste ändå börja med att säga att jag absolut tycker att det är en otroligt fin och bra bok på alla sätt och vis. Även om den var lite långsam i början så kom jag verkligen in i den efter ett tag. Karaktärerna är så bra beskrivna, man kan verkligen se hur Liesel och Rudy utvecklas under bokens gång.

Problemet är då att jag inte har blivit riktigt lika förtrollad som så många andra verkar ha blivit. Även om jag tyckte att den var väldigt bra tyckte jag ändå att det var helt okej att den tog slut så att jag fick läsa en annan bok. Men absolut läsvärd! Känns lite som en sådan bok man måste ha läst på något sätt.

/Mathilda

Every Day

Författare: David Levithan

Efter att ha varit inne i en mini-lässvacka medan jag läste Kallocain av Karin Boye i skolan och The Ghost’s Child av Sonya Sones, blev det ingen mindre än den här boken, Every Day, som gjorde att jag kom in i läsandet igen:D

Jag visste inte exakt vad boken skulle handla om när jag började läsa. Det enda jag hade koll på vad att den skulle handla om någon som varje dag vaknade upp i en ny kropp. Hur det skulle vara att läsa en bok ur den synvinkeln hade jag ingen aning om.

Ganska snart visade det sig dock att det inte var det minsta förvirrande att läsa en sådan bok. Det fungerar helt enkelt så att huvudpersonen inte är en ”fysisk” person, utan en slags själ eller ande som liksom tar över vanliga personers kroppar under en dag, för att sedan nästa dag ta över någon annans kropp. Huvudpersonen som varken är en tjej eller kille, med namnet A, har levt det livet i hela sitt liv och när A för en dag tar över Justins kropp och träffar Justins flickvän Rhiannon blir saker och ting riktigt komplicerade. För första gången i sitt liv har A någon att leva för, men hur ska det kunna fungera om man varje dag vaknar upp som en ny person?

Den här boken var väldigt spännande. Ungefär halvvägs in i boken funderade jag lite kort på hur boken kunde tänkas sluta och var tvungen att medge att jag inte hade någon aning… Den kändes så väldigt oförutsägbar hela boken, kanske just för att man aldrig visste i vems kropp A skulle vakna upp i, något som satte tonen för hela kapitlet. För även om de två huvudkaraktärerna A och Rhiannon är de personer man huvudsakligen får lära känna så dyker ett tjugotal andra spännande historier upp under berättelsens gång. Man hade kanske kunnat tänka sig att det skulle bli förvirrande med så många olika karaktärer, men David Levithan gör ett riktigt bra jobb med att få all bikaraktärer att bli alldeles lagom viktiga. För det är inte alla av dem som har någon som helst betydelse, händelsemässigt sett, även om det är väldigt intressant att läsa om så många olika människors liv.

I boken finns också en massa smarta tankar om lite allt möjligt, exempelvis familj, kön, religion och kärlek samt funderingar kring hur utseendet påverkar ens uppfattning om människor. Därför känns det som att den skulle passa bra att diskutera i skolan. Rekommenderas verkligen:D

/Mathilda

Simon och ekarna

Författare: Marianne Fredriksson
Utgivningsår: 1985 (2011)

Jag tycker om romaner med historiska inslag, verklighetstrogna handlingar och SJÄLVKLART romaner som handlar om Göteborg. Bingbingbing, då blir jag glad! Simon och Ekarna är ett praktexemplar. Under handlingens gång får vi följa Simons uppväxt i 40-talets Göteborg, en stad präglad av kriget. Atmosfären i boken är magisk, bilden av staden så härlig och karaktärerna så otroligt verkliga. Du behöver inte vara en Göteborgare för att uppskatta den stadsmiljö som beskrivs, bokslukare räcker långt!

Att boken utspelar sig under en lång tidsperiod gjorde mig beroende, det gav handlingen fart utan att hasta igenom någonting. Alltså blev jag väldigt förtjust i Simon och Ekarna och nu i efterhand kan jag säga att det är en VÄLDIGT bra bok!

Nästa steg blir att se filmen, det ser jag fram emot!

/Johanna

1984

Författare: George Orwell
Utgivningsår: 1948

Att stressläsa under tidspress ger inte en bok de bästa förutsättningarna, vilket var fallet med 1984. Jag levde i tron att det var mer än en vecka kvar tills boken behövde vara utläst men sen visade det sig att lånetiden gick ut en dag senare. Det var bara till att läsa, läsa och läsa.

Om vi istället bortser ifrån de omständigheter läsningen ägde rum och går in på boken i sig kan sägas att jag tyckte om den. Det krävdes en hel del av mig som läsare, det går inte att slöläsa som det i vissa fall går att göra. Därför var det svårt att läsa boken om kvällarna när huvudet var lite halvmosat efter en hel dag i skolan. Men det gav en känsla av att boken var viktig och verkligen försökte berätta något för mig. Vad meningen var har jag fått analysera såhär i efterhand eftersom boken ingick i en skoluppgift. Jag kom fram till att Orwell var väldigt påverkad av de båda världskrigen och skrev därför om ett samhälle där det gått riktigt illa.

Att samhället i sin tur skulle förändras så här mycket på 40 år känns inte så sannolikt men vem vet! I för sig vet vi faktiskt nu att så inte var fallet, 1984 var inte ett år av krig där världen var uppdelad i tre ”länder”. Inte heller fanns där en diktator, kallad Big Brother, som iakttog varenda steg som individen tog. Ändå är det väldigt intressant att läsa om vad George Orwell trodde skulle kunna hända år 1984, ett år han själv aldrig fick uppleva.

Likheterna med Divergent är många. Samhället är uppdelat i olika grupper, det råder ”krig” mellan olika instanser och huvudpersonen har en förbjuden och hemlig kärleksaffär. Det är ett koncept som har visat sig populärt då 1984 är en väldigt känd bok och Divergent är på god väg till samma status.

/Johanna

Bryta om

Författare: Åsa Anderberg Strollo
Se även: Hoppas

Minna är sexton år och bor på Söder i Stockholm. Hon ska precis börja gymnasiet och efter mycket trassel i nian har hon bestämt sig för att börja om. Hon ska börja sköta sig. Hon börjar i ny skola där ingen vet vem hon är. Och kanske får hon lite ro nu när mamman är intagen på psyket och hon bara har sig själv att ta hand om.

Det blir däremot inte riktigt som hon hade tänkt sig…

För mig som ”vanlig” tjej med bra familj, bra vänner, bra skola, bra lärare, bra liv, är det svårt att förstå att det i Sverige idag kan finnas människor, ungdomar, som far så illa. Det är helt ofattbart. Minna, det kunde ha varit du eller jag. Att läsa Bryta om har på alla sätt och vis varit nyttigt för mig. Boken är så gripande och välskriven att det inte går att göra annat än att leva sig in i Minnas liv. Under läsningen blev jag så rörd att jag fick ta lite pauser för att verkligen förstå vad det var jag läste. Så, Bryta om, läs den om det inte redan är gjort!

/Johanna