The Raven Boys

Författare: Maggie Stiefvater
Serie: The Raven Cycle #1

Every year, Blue Sargent stands next to her clairvoyant mother as the soon-to-be dead walk past. Blue herself never sees them—not until this year, when a boy emerges from the dark and speaks directly to her. His name is Gansey, and Blue soon discovers that he is a rich student at Aglionby, the local private school. Blue has a policy of staying away from Aglionby boys. Known as Raven Boys, they can only mean trouble.

But Gansey is different. He has it all—family money, good looks, devoted friends—but he’s looking for much more. He is on a quest that has encompassed three other Raven Boys: Adam, the scholarship student who resents all the privilege around him; Ronan, the fierce soul who ranges from anger to despair; and Noah, the taciturn watcher of the four, who notices many things but says very little.

For as long as she can remember, Blue has been told by her psychic family that she will kill her true love. She never thought this would be a problem. But now, as her life becomes caught up in the strange and sinister world of the Raven Boys, she’s not so sure anymore.

Det är helt otroligt hur Maggie Stiefvater kan lyckas med att skriva så väldigt nyskapande böcker hela tiden. Just nu verkar den vanligaste sortens böcker i YA-litteraturen handla om hur en tjej upptäcker att hon har övernaturliga förmågor och måste bekämpa någon sorts ondska. Den här boken är då något helt annat. Även om den har övernaturliga element, känns allt helt normalt. Dessutom är det inte huvudpersonen Blue som har några övernaturliga förmågor det är istället hennes familj som har det. Och jag kan inte annat än att tycka om Blues unika familj. Även om det inte hände överdrivet mycket i boken så fungerade det fint för mig att läsa för att lära känna alla karaktärer. Att läsa om de olika magiska inslagen var även det intressant. Bland annat pratas det en del om så kallade ”ley lines”. Innan jag började läsa hade jag ingen aning om vad detta var för något, men var roligt att få reda på vad det handlade om. Jag är också säker på att nästkommande tre delar i serien kommer att vara ännu mer spännande och kommer absolut läsa dem.

/Mathilda

A Tale of Two Cities

Författare: Charles Dickens

After eighteen years as a political prisoner in the Bastille, the ageing Doctor Manette is finally released and reunited with his daughter in England. There the lives of two very different men, Charles Darnay, an exiled French aristocrat, and Sydney Carton, a disreputable but brilliant English lawyer, become enmeshed through their love for Lucie Manette. From the tranquil roads of London, they are drawn against their will to the vengeful, bloodstained streets of Paris at the height of the Reign of Terror, and they soon fall under the lethal shadow of La Guillotine.

Jag hörde för första gången talas om den här boken i Clockwork Angel av Cassandra Clare, och kände för att se vad det var för någon bok. När vi sedan skulle läsa engelska klassiker i skolan passade det därför bra att jag läste just A Tale of Two Cities.

Boken börjar riktigt förvirrande. Långa beskrivningar av miljö och människor man inte vet något om… Sedan lite dialoger som man inte heller visste vad de handlade om. Det var nästan frustrerande faktiskt, jag förstod nästan alla engelska ord, men jag förstod på något vis inte meningarna. Lite som att ha alla pusselbitar i ett pussel, men inte alls förstå hur de ska sitta ihop. Efter de första femtio sidorna var jag osäker på om jag ens skulle orka läsa hela boken. Ändå fortsatte jag, och det berodde främst på att alla delar inte var lika förvirrande som början. Vissa hade jag full koll, jag visste vem kapitlet handlade om och vad han/hon sysslade med, och dessa delar tyckte jag verkligen om. Därför har jag nu läst färdigt hela boken och det är jag otroligt glad för!

Charles Dickens binder nämligen ihop hela säcken i slutet och det visar sig att alla karaktärer har sin egen lilla roll i historien. Om jag skulle läsa boken en gång till skulle jag därför ha en HELT annan bild av de delar som handlade om till synes oviktiga karaktärer. Det hade nästan varit kul att läsa om den, just för att ta reda på de detaljer jag inte lade märke till vid första läsningen. Men det får nog ändå vänta ett tag, för det tog evigheter att läsa den:)

/Mathilda

Erebos

Författare: Ursula Poznanski
Förlag: Opal

Erebos är ett dataspel som sprids i en skola i London. Det är stort hemlighetsmakeri kring spelet som utövar stor makt över sina spelare. Eleverna fastnar lätt i spelet, spelar nätterna igenom och försummar skola och andra aktiviteter. Det fascinerande är att spelet personligen verkar känna sina spelare, det interagerar med dem, det ger dem uppdrag att utföra inte bara i spelets värld utan även i realiteten. 16-årige Nick är en av spelarna, även han får olika uppdrag som han inte riktigt förstår varför han ska utföra, men han gör det för att avancera i spelet. Några personer som inte spelar Erebos uppfattar spelet som farligt försöker förstå vad som ligger bakom spelet och försöker även stoppa det. Men Erebos har stor makt.

En helt okej bok det här. Den var riktigt spännande vissa delar och jag märkte att jag fastnade helt i slutet av boken. Det känns dock som att den kunde varit väldigt mycket bättre än den var. Jag gillar konceptet, och handlingen i stora drag, men jag tycker verkligen att det som händer inuti spelet beskrivs alldeles för ingående. Sååå intressant är det inte att läsa om hur hans spelgubbe springer omkring i en skog. Jag bryr mig faktiskt inte det minsta om spelgubben Sarium, som han heter. Dessa, ganska långa, delar gjorde därför att hela boken blev sämre som jag ser det.

Ändå känner jag mig inte helt negativt inställd. Det är riktigt intressant i slutet av boken, när allt inte kretsar kring spelgubben längre.

/Mathilda

Dreamland

Författare: Sarah Dessen

Rogerson Biscoe, with his green eyes and dark curly hair, is absolutely seductive. Before long, 16-year-old Caitlin finds herself under his spell. And when he starts to abuse her, she finds she’s in too deep to get herself out.

Det här är en lite mörkare Sarah Dessen-bok än vad jag är van vid. Jag har nu läst alla utom ”Keeping the moon” och detta är absolut en som sticker ut en hel del från mängden.

Den började inte helt olikt de andra Sarah Dessen böckerna jag har läst. Sedan, i andra halvan, blev den helt annorlunda och med annorlunda menar jag absolut inte på ett dåligt sätt. Den blev hemskare, men samtidigt gör det att den blir mer läsvärd. Jag tycker att boken tar upp misshandel på ett bra sätt, det känns verkligen som att man är där.

Absolut en av de bättre Sarah Dessen böckerna!

/Mathilda

Kaninhjärta

Författare: Christin Ljunqvist
Förlag: Gilla Böcker

Mary och Anne är enäggstvillingar, och det är svårt att veta var den ena börjar och den andra slutar. De ser sig båda som den starka, den som bär den andra, den som har ansvaret. Sedan de var små har de sett sådant som andra inte ser, känt sådant som andra inte känner. Anne ser andar, och Mary känner dem inta hennes kropp. Tillsammans utgör de ett medium.

    Av vad som tycks vara en slump kommer de i kontakt med en medial grupp, som söker efter en liten flicka. Hon försvann för nio månader sen, och förmodas vara bortrövad och kanske mördad. Polisen har inga misstankar om vem gärningsmannen är, men med gruppens hjälp närmar sig Mary och Anne ett svar.

    De är tvillingar och nästan som ett, och samtidigt så skrämmande skilda. Båda har de ett kaninhjärta som bultar, båda är de rädda, men för olika saker. Mary fasar för att deras sökande ska sluta i en grav. Anne är rädd för att Mary ska ta livet av sig.

De senaste åren har det kommit ut många böcker som handlar om övernaturliga saker. Det var också något sådant jag förväntade mig när jag öppnade den här boken efter att ha läsa vad den handlade om.  Jag trodde den skulle fokusera mest på det övernaturliga, men den här boken var inte alls som jag tänkte att den skulle vara.

Den kändes mer som en deckare, med övernaturliga inslag, än något annat. En väldigt bra deckare tycker jag till och med, även om jag inte brukar läsa det så ofta. Boken känns också väldigt trovärdig och det kanske egentligen är lite konstigt då den handlar om andar. Det övernaturliga kändes dock konstigt nog helt normalt, just för att boken är berättad så bra.

Jag tycker alltså att den var riktigt bra. Både spännande och intressant. Det var väldigt svårt att sluta läsa när jag väl hade börjat märkte jag.

/Mathilda

Lucia

Författare: Cannie Möller
Utgivningsår: 1994

Lucia är 15 år, hon är adopterad. En dag möter hon Jimmy och de blir kära. Men deras förälskelse är inget självklart eller lätt. Att hennes hy är mörk och hans hy ljus, visar sig vara ett större problem än de någonsin kunnat ana. Speciellt Håkan, Jimmys kompis, har svårt att se dem tillsammans. Tillsammans med sin tjej Helene organiserar Håkan rasistiska demonstrationer och upptåg.

Usch vilken hemsk bok! Fast på ett bra sätt antar jag, den gav verkligen intryck på mig och efter vad jag har hört har den gjort det på många andra med. Jag visste i förväg att det inte skulle vara en direkt glad bok men ändå var det ganska hemskt att läsa vissa ställen.

Jag fick faktiskt boken gratis för några månader sedan på biblioteket och jag tycker att det är väldigt bra att det var just en sådan här bok man fick gratis där. Lucia är en sådan bok som alla borde läsa någon gång. Det märks inte att den kom ut för första gången för nästan tjugo år sedan, den känns lika aktuell idag.

/Mathilda

Tintenherz

Författare: Cornelia Funke
Förlag : Oetinger

En stormig natt dyker en objuden gäst upp hos Meggie och hennes pappa Mo. Han varnar Meggies pappa för en man som heter Capricorn. Nästa morgon reser Mo i all hast med Meggie till hennes faster Elinor. 

Elinor äger det mest dyrbara bibliotek som Meggie någonsin sett. Där gömmer Mo boken om vilket allt handlar. En bok som Mo för många år sedan läste för sista gången och som nu står i centrum för ett osannolikt magiskt och kvävande äventyr – ett äventyr vars hemlighet Meggie inte bara löser utan också med stor fara själv deltar i.

I den här recensionen hade jag egentligen tänkt skriva något om att de allra flesta böcker är bättre på originalspråk, fast så blir det inte riktigt. Då jag bara har lärt mig tyska i skolan i några år, så ligger jag mer på den nivån att jag förstår vad som står i boken, men någon skillnad mot den svenska versionen märker jag inte av alls förutom att det tar väldigt mycket längre tid att läsa. Några namn var annorlunda, Sotfinger som blir Staubfinger t.ex, men jag märkte inte direkt att det är just tyska som är originalspråket. I alla fall så är historien väldigt spännande och underhållande att läsa (både på tyska och svenska)  :)

/Mathilda

Chain mail: Skicka vidare

Författare:  Hiroshi Ishizaki
Originaltitel: Chen meru
Förlag: Bonnier Carlsen

Ska vi skapa en fiktiv värld?

Tre tjejer får ett förslag: att fly den vardagliga tristessen genom att skapa en egen berättelse. En riktig rysare ska det vara. De ska skriva utifrån personernas perspektiv, och på så sätt bygga historien tillsammans. Problemet är bara att fiktion och verklighet börjar flyta samman, en av tjejerna försvinner mystiskt, och frågan är vem man kan lite på egentligen. Ingen av den har ju träffats IRL.

Det här en otroligt spännande bok, jag kunde inte sluta läsa! Redan när jag läste på baksidan tyckte jag att handlingen verkade intressant och därefter blev den bara bättre.

Författaren har skrivit den så skickligt tycker jag. Det är två parallella handlingar och jag fastnar snabbt i båda, glömmer lite bort vad som är verkligt och vad som inte är det. Det känns som att det ska vara så, att till och med tjejerna blir så inne i berättelsen att de nästan glömmer bort vad som har hänt på riktigt.

Jag tycker också att det var roligt att läsa något så väldigt japanskt. Jag tror inte att jag har läst någon japans bok förut, och den här ger verkligen inblick i vardagen i Japan. Det fanns en hel del ord som var typiskt japanska och som förklarades genom fotnoter så att man skulle förstå.

/Mathilda

Älskar – Hatar

Författare: Jenny Downham
Förlag: Brombergs förlag
Originaltitel: You against me

Om någon skadar din syster så vill du hämnas, eller hur? Om din bror anklagas för att ha begått ett fruktansvärt brott och om han förnekar det, så försvarar du honom, eller hur? 

När Mikeys syster hävdar att en pojke har våldtagit henne så rämnar Mikeys värld. När Ellies bror beskylls för att ha begått brottet tappar Ellie fotfästet. När Mikey och Ellie möts kolliderar två världar.

Det här var en väldigt intressant och läsvärd bok. Att höra om två helt olika sidor såhär omväxlande, gör det så svårt att ta ställning till vem man tror på. Först var jag helt säker på vem som ljög och vem som talade sanning, och bara några kapitel senare hade jag helt ändrat uppfattning.
Jag tror att jag tyckte bäst om mitten av boken. I början var den lite seg, och i slutet kändes det som att den aldrig skulle ta slut. Men som sagt: mitten tyckte jag jättebra om, och det gör att jag, i det stora hela, tycker att boken var väldigt bra.

/Mathilda

Erebos

Författare: Ursula Poznanski
Utgivningsår: 2011 (19 september)
Förlag: Opal

Läs mer här.

Erebos är en piratkopia av ett dataspel som skickas runt i Londons skolor. Det sprids snabbt och leder till att studenterna fastnar helt och spelar nätterna igenom. 16-åriga Nick är en av de som fallit handlöst för spelet. Han fastnar i spelets intelligenta fällor som alla går ut på en sak. Hämnd. Erebos manipulerar sina spelare även när de inte spelar. Det kan det göra eftersom det under spelets gång tar sig in i datorns hårddisk och använder sig av informationen där. När spelet ger Nick uppdraget att förgifta en av lärarna på skolan (som försöker stoppa Erebos) inser Nick faran. Tillsammans med några vänner börjar han undersöka spelet och upptäcker något förskräckligt. Det visar sig att de är ute precis i sista stund.

Inte vilken bok som helst, grymt bra! Passar för alla, killar och tjejer, gamla som unga. Läs om handlingen, hur spännande låter inte det? Och den är precis så bra som den verkar, om inte bättre. Bara för att den handlar om ett datorspel behöver man inte vara en spelfantast för att uppskatta den. Jag är inte det, men ändå tycker jag att den var otroligt bra! Ämnet är så väldigt aktuellt också eftersom den tar upp det här med datorspelsberoende och hur svårt det kan vara att sluta spela och hur lätt det är att fastna och släppa omvärlden. 

Spänningen som byggs upp är så… spännande (haha) att det inte går att sluta läsa utan man vill få reda på vad som ligger bakom allt hemskt som händer. Och blandningen mellan verkliga världen och datorspelet är så spännande, det som händer i spelet har i allra högsta grad med verkligheten att göra och mer och mer kopplas dessa två samman. Åh, jag blir riktigt uppspelt bara av att skriva om den, jag vill läsa den igen. Ha den oläst och få uppleva allt igen. Låter nästan fånigt men hela boken är en grym upplevelse. Det är sant! Den sticker ut, är spännande, läskig, rolig, underhållande, grymt bra! Så läs den(:

/Johanna