Boktjuven

Författare: Markus Zusak
Utgivningsår: 2006
Se även: Jokern

’När döden berättar en historia, måste du lyssna.
Det är egentligen bara en liten historia som, bland annat, handlar om: en flicka, några ord, en dragspelare, några fanatiska tyskar, en judisk slagskämpe och en hel del stölder.’

Tyskland 1939. Landet håller andan. Döden har aldrig haft mer att göra, och det är bara början. Liesel Memingers liv förändras när hon plockar upp en bok på marken bredvid son lillebrors grav.

Boktjuven köpte jag för ungefär ett år sedan men jag har aldrig kommit till skott med att läsa den. Den har varit för stor, 586 sidor är inget jag tar mig igenom på en dag direkt. Men, värt att läsa den ändå? Ja!!

Boktjuven är rejäl, djup och meningsfull. Allt gås igenom väldigt grundligt, till och med hur himlen ser ut dagen till ära. Ingenting ses förbi och allt är viktigt. Döden är berättaren och som ni kanske förstår är den på så vis sorglig. Våld, sorg och förödelse har en varsin stor del av boken.

Karaktärer och relationer är det som bygger upp allt, stommen till hela berättelsen. Som sagt ses ingenting förbi och inget förfinande här inte. Allt kom upp till ljuset, varenda liten skavank. Allt blir på så vis väldigt levande och verkligt. Rudy, grannpojken, och Liesel är väldigt roliga att läsa om. Det är så gulligt allting, samtidigt som det är så hemskt. Deras familjer svälter och de får se krigets spår dagligen. Denna blandning, mellan hemskheter, vardag och glädje, blir effektfullt.

Efter ca halva boken visste man i stort sett vad som skulle hända i slutet för döden hade redan avslöjat det. Det kan ses som störande men jag tycker det var effektfullt det med. Däremot var det på sätt och vis störande i alla fall för många gånger krävs viljan att veta vad som händer i slutet som drivkraft för att komma igenom en så pass mastig bok. Men trots detta räckte viljan att veta vad som skulle LEDA FRAM till vad som skulle hända i slutet och hur det skulle gå med allt.

Det faktum att den handlar om andra världskrigets Tyskland gör det hela väldigt intressant men hemskt. Hur kriget påverkade de tyskar som själva inte var nazister är ett ämne som inte så ofta tas upp men här är det en viktig del.

Boktjuven är en bok som kräver ganska mycket av läsaren; tålamod, tålamod och åter tålamod. Men frånsett detta är Boktjuven en stark bok som alla någon gång borde läsa. Under tiden jag läste den svajade mitt omdöme ifrån ”wow, den bästa bok jag någonsin har läst” till ”men jag orkar inte läsa mer nu”. Efteråt blir den dock bara bättre och bättre och nu klättrar den allt högre på min topplista.

Slutligen, låt inte storleken och mitt prat om att det krävs tålamod avskräcka er ifrån att läsa denna… ståtliga(där har vi det!) bok. Boktjuven är väl värd all möda och det skulle förvåna mig om den inte blir en riktig klassiker tids nog, ifrånsätt att den inte redan är det vill säga!

/Johanna

Annonser

2 thoughts on “Boktjuven

  1. Pingback: Året 2012 | Bokgläntan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s