Klungan

Alltid finns det en liten klunga böcker som håller sig kvar i bakhuvudet som en klump med ”kanske-de-ska-läsas-någon-gång-i-framtiden”-böcker som inte ger sig av. I nuläget har jag en gegga bestående av fem böcker:

 

To kill a mockingbird – Harper Lee

The unforgettable novel of a childhood in a sleepy Southern town and the crisis of conscience that rocked it, To Kill A Mockingbird became both an instant bestseller and a critical success when it was first published in 1960.

 

Den hemliga historien – Donna Tartt

När Richard Papen börjar college accepteras han snart av skolans innersta intellektuella krets. De är människorna han vill vara med, som han fascineras av, men han inser snabbt att de inte bara är kultiverade och spännande – något som han själv gärna velat vara – utan att de ägnar sig åt mycket mer än vanligt collegeliv.

 

Svart flicka, vit flicka – Joyce Carol Oates

Med kuslig förmåga kryper Oates under skinnet på unga flickor och ger oss en smärtsam, förtätad skildring av hur ras och klass kan forma, och även förstöra, enskilda individer. Svart flicka, vit flicka blir ett dubbelt porträtt av svart och vitt, av lögn och sanning, av rasmotsättningar och hyckleri, av demokrati och mänskliga rättigheter i Amerika under de krisår som följde på Vietnamkriget. 

 

Den trettonde historien – Diane Setterfield

Diane Setterfields succédebut är en hyllning till den viktorianska 1800-talsromanen och jämförelser med Jane Eyre och Svindlande höjder ligger nära till hands. Den har länge legat etta på The New York Times bestseller-lista och första upplagan låg bara den på 300 000 exemplar. Översättningsrättigheterna är sålda till 36 länder.

 

Tidresenärens hustru – Audrey Niffenegger

De möts för första gången när Clare är 6 år och Henry är 36 och gifter sig när Clare är 22 år och Henry 30. Det låter otroligt, men är sant. Henry lider nämligen av en genetisk åkomma som får honom att ofrivilligt resa i tiden. Plötsligt ställer hans genetiska klocka om sig och han kastas framåt eller bakåt i tiden. Och Clare kan inget annat än att vänta på hans återkomst.

 

Alltid finns de där men ändå blir de inte lånade/köpta. Det bara är så, livets gång i bokvärlden. Ingenting ska jag uppge om när de blir lästa för det går inte att säga. De får helt enkelt vänta på en solig dag då klungan får komma ut i ljuset.

/Johanna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s