Fågelbarn

FågelbarnFörfattare: Christin Ljungqvist
Förlag: Gilla Böcker

Just nu har jag den där känslan av att precis ha läst ut en riktigt bra bok. Det är alltid lika svårt att bestämma vilken bok man ska läsa efteråt…

När jag läste Christin Ljungqvists debutroman Kaninhjärta förra året tyckte jag mycket om den. Det var kanske inte riktigt en ny favoritbok för mig, men jag gillade den väldigt mycket vilket gjorde att mina förväntningar på den här fristående fortsättningen därför var lite lagom höga sådär. Då det var ett tag sedan jag läste första delen mindes jag knappt någonting av handlingen, men som tur var gjorde detta ingenting.

Redan från första sidan märktes det nämligen att det här var en helt annan historia. En historia som berättas med hjälp av tillbakablickar som blandas med Hannas liv när hon är på väg att sluta gymnasiet. Ofta när författare använder sig av tillbakablickar sitter jag mest och väntar på att det ska bli nutid igen, tillbakablickarna blir ofta tråkiga att läsa enligt mig. Detta gällde inte alls denna bok. Jag kom flera gånger att tänka på att tillbakablickarna var det som var mest intressant att läsa, även om förstås det som hände i nutid var intressant det med.

Det var dock troligtvis tillbakablickarna som gjorde att jag fastnade helt för Fågelbarn till en början. Det var bara så extremt enkelt att känna igen sig. Även om mina familjeförhållanden inte direkt liknar Hannas, så är den skriven på ett sätt som gör att man verkligen dras in historien.  Små detaljer får en att identifiera sig med huvudpersonen.

Vad jag fastnade allra mest för var nog alltså just hur författaren har lagt upp själva boken. Man fick reda på mer och mer om Hannas familj och liv vilket gjorde att man verkligen kunde förstå dem. När jag precis hade läst ut boken var jag tvungen att börja om från början och läsa de första kapitlen igen, och det var helt otroligt fascinerande. Genom att ha läst hela boken gick det att se exakt allt i ett helt annat ljus och förstå vad som låg bakom karaktärernas handlingar. Böcker som är uppbyggda på detta sätt blir jag alltid positivt inställd till. Jellicoe Road och Code Name Verity är exempel på sådana böcker. Båda två ligger i min topplista under Mathilda-fliken…. Jag tror faktiskt att jag får ta och lägga dit Fågelbarn där också! Riktigt kul att jag har fått en ny favoritbok, på svenska till på köpet. Jag kommer definitivt läsa alla böcker som Christin Ljungqvist skriver framöver.

/Mathilda

One thought on “Fågelbarn

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s