We Were Liars

Författare: E. Lockhart

Den här boken alltså! Helt perfekt sommarläsning!

Vanligtvis skulle jag ha med någon slags handlings-del i recensionen, men ärligt talat känns det överflödigt när det handlar om We Were Liars. Ju mindre man vet om boken innan, desto bättre skulle jag säga. Värt att veta är väl ändå att det finns en karta över en liten ö på första sidan som är fin. Kartor är trevliga. Vad man inte vet när man tittar på kartan är att man alldeles strax ska få upptäcka en hel värld som rymmer sig på den lilla ön. På bara 225 sidor hinner författaren måla upp flera intressanta karaktärer,  en kärlekshistoria, och ett mysterium. Allt utan att något känns stressat. Imponerande!

Författaren hinner också med några avslutande mind-blowande kapitel. Jag mer eller mindre tvingade min mamma (som råkade vara i närheten när jag läste ut den) att direkt släppa sin egen bok för att istället skynda sig att läsa We Were Liars. Samtidigt ville jag egentligen behålla den för att direkt börja om från början när den var slut… Det är en sådan bok.

Jag kan meddela att den direkt hamnade i min favoritbok-hylla, mitt i mellan Fangirl och Jellicoe Road = stor ära.

/Mathilda

Annonser

Clockwork Princess

CP2_coverFörfattare: Cassandra Clare
Serie: The Infernal Devices
Se även: Clockwork Angel & Clockwork Prince

Man kan verkligen undra varför det har tagit mig så lång tid att börja skriva den här recensionen. Ända sedan jag läste Clockwork Prince har jag varit otroligt spänd på att läsa den här sista delen i serien, och läste den gjorde jag så fort den kom ut. Ändå ingen recension.

Hur som helst, jag tyckte extremt mycket Clockwork Princess. Cassandra Clare kan verkligen konsten att skriva böcker som innehåller precis allt. Boken är spännande, intressant, rolig och till och med sorglig.

Bokens starkaste sida var då annars de tre huvudkaraktärerna Tessa, Will och Jem. De har växt extremt mycket sedan första boken och blir bara bättre och bättre för varje sida. Efter ett tag tröttnade jag dock lite på flera av de andra karaktärerna. I den här boken kändes det som att Cassandra Clare ville att ungefär tio personer skulle vara huvudpersoner samtidigt, och få ett kapitel någon gång ibland på sig att, i tur och ordning; ”ha det bra”, ”få problem”, ”försöka lösa problemet”, ”lösa problemet” och ”få sitt extreeemt lyckliga slut”. En aning tröttsamt tyckte jag att det blev mot slutet. Fast detta lilla problem överskuggas nästan helt och hållet av resten av händelserna i boken, vilket gör att jag absolut räknar hela The Infernal Devices-serien till en favoritserie.

/Mathilda

Flyga Drake

Författare: Khaled Hosseini
Utgivningsår: 2003

Amir och Hassan växer upp som bästa vänner under en omvälvande tid i Kabul. Trots att de uppfostras sida vid sida lever de i två helt skilda världar. Amir är son till en framstående välbärgad man, medan Hassan, som är son till Amirs fars tjänare, tillhör det fattiga och lågt stående hazarfolket. Hassan gör allt för Amir, han försvarar honom i alla lägen, men när Amir en dag får chansen att återgälda Hassans totala lojalitet sviker han. 

Som jag så många gånger nämnt läste jag Tusen Strålande solar för en tid sedan och tyckte att den var fantastiskt. Nu har jag läst ut Flyga Drake och är lika tagen av den. Den var bara så bra! Beskrivningarna av Afghanistan är så levande att det känns som att jag har varit där. Det är så annorlunda men samtidigt så likt. Det kan vara svårt att ta till sig allt hemskt som händer i världen eftersom det är så olikt hur det är här, men nu är det inte så längre. Läsaren lever sig in i karaktärernas situation så mycket att det känns tomt när boken är slut. Samtidigt var jag väldigt tillfreds när den var slut, jag var nöjd med vad jag fick reda på i slutet och ingenting saknades, historien var komplett.

När jag har läst Khaled Hosseinis böcker har jag verkligen förstått vad en bra bok betyder. En bra bok är en bok vilken det går att läsa i streck utan att få nog. Det är en bok som får läsaren att uppleva nya saker, förstå sig på andra kulturer och livssituationer. Det är en bok som läsaren kan relatera till på sitt eget sätt. Det är en bok som inte släpper taget. Det är en bok som alla borde läsa!

/Johanna

Just One Day

12842115Författare: Gayle Forman

When sheltered American good girl Allyson ”LuLu” Healey first meets laid-back Dutch actor Willem De Ruiter at an underground performance of Twelfth Night in England, there’s an undeniable spark. After just one day together, that spark bursts into a flame, or so it seems to Allyson, until the following morning, when she wakes up after a whirlwind day in Paris to discover that Willem has left. Over the next year, Allyson embarks on a journey to come to terms with the narrow confines of her life, and through Shakespeare, travel, and a quest for her almost-true-love, to break free of those confines.

När jag hittar en helt nyinköpt bok på biblioteket så har jag inget val. Jag bara måste låna den. Det var alltså också det som hände när jag fick syn på den här boken på biblioteket. Jag var den allra första att låna den, och på något konstigt sätt så gör det allt mycket bättre. Nu kändes det som att det var min egen bok, en hardback till på köpet, vilket höjer betyget för mig:)

Sedan gillar jag boken också. När jag läste funderade jag lite på vad jag kunde tänkas skriva i recensionen, och kom ärligt talat inte på så mycket… Jag visste bara att jo, den var bra. Allt eftersom jag läste kände jag dock att den faktiskt var väldigt bra till och med. Det var så extremt enkelt att leva sig in i Allysons liv och hur hon kände sig. Boken utspelar sig också under ungefär ett år, vilket gör att man verkligen får lära känna henne och personerna runt omkring.

Så detta är absolut en bok jag kommer att komma ihåg, jag sträckläste faktiskt andra halvan av boken.

/Mathilda

The Death Cure

Författare: James Dashner
Utgivningsår: 2011
The Maze Runner #3
Se även: The Maze Runner, The Scorch Trials.

Första boken var riktigt bra, många frågor var obesvarade och handlingen tog hela tiden nya svängar. Andra boken kändes mer som ett försök att skapa en lika spännande miljö som i första boken, vilket inte riktigt gick att uppnå. Delar av spänningen var ersatt med osmakliga våldsscener och monster. Därför var inte mina förväntningar så höga inför den tredje boken, The Death Cure.

Andra boken svarade inte på alla de frågor som läsarna får i första boken. Därför var där en del olösta mysterier kvar som behövde klaras ut i sista delen. Det var det som fick The Death Cure att ändå få ett visst driv och en större mening än vad andra boken hade. Därför tycker jag att The Death Cure var bra, inte alls lika bra som första eftersom den var väldigt bra, men ändå bra. Slutet ballade dock ur en smula, det var tillfredsställande men ändå lite abrupt och snabbt. Sådär smicksmack och så får ni vara nöjda så. Men, viktigt viktigt, alla frågor blev faktiskt besvarade.

Det är på grund av det som jag är skeptisk inför prologen The Kill Zone. Jag tycker att de tre befintliga böckerna har haft tillbakablickar och skapat en hyfsad bild av vad som hände innan The Maze Runner. Därför är jag spänd över vad prologen ska innehålla. Går det att pressa ur mer ur den här serien nu? Det kanske det gör!

Som avslut vill jag säga att jag verkligen rekommenderar er att läsa The Maze Runner-triologin och då framför allt för att första boken är så bra som den är!

/Johanna

Code Name Verity

Författare: Elizabeth Wein
Utgivningsår: 2012

”Two young women become unlikely best friends during WWII, until one is captured by the Gestapo”…”She is captured by the Gestapo and becomes a prisoner of war. The story begins in ”Verity’s” own words, as she writes her account for her captors. Truth or lies? Honour or betrayal? Everything they’ve ever believed in is put to the test…”

I början tyckte jag att Code Name Verity var helt okej men inget att ropa hej över. Det var då långa tillbakablickar på hur den ena av huvudkaraktärerna blev pilot och hur de första flygturerna gick. Spänningen steg dock då de båda historierna vävdes ihop och allt oklart istället blev solklart. Verity i fängelset skrev allt hon visste för att inte bli torterad och samtidigt jobbade Maddie tillsammans med teamet i Frankrike för att få henne fri.

Efter lite mer än halva boken var jag fast och spänningen var på topp. Det krävs lite innan allt kommer igång men när det väl gör det är boken väldigt bra! Andra världskriget skildras ifrån insidan, hur var det att bli tillfångatagen som spion? Rent fruktansvärt. Samtidigt som huvudkaraktärerna blir mer och mer familjära närmar sig det hemska slutet snabbare och snabbare för Verity i fängelset.

När jag hade läst slutet kände jag mig paff. Det var så sorgligt, storslaget och fint på samma gång. Jag blev rörd. Nu i efterhand känner jag att Code Name Verity är en bok som kräver en hel del av läsaren men i gengäld ger den läsaren allt det som skapar en bra bok. Det är en av de bättre jag läst i år. På grund av det lite röriga och långsamma introt i boken är jag inte helt lyrisk men, som sagt, det är en väldigt bra bok!

/Johanna

Sister

sisterFörfattare: Rosamund Lupton

Nothing can break the bond between sisters …When Beatrice gets a frantic call in the middle of Sunday lunch to say that her younger sister, Tess, is missing, she boards the first flight home to London. But as she learns about the circumstances surrounding her sister’s disappearance, she is stunned to discover how little she actually knows of her sister’s life – and unprepared for the terrifying truths she must now face. The police, Beatrice’s fiance and even their mother accept they have lost Tess but Beatrice refuses to give up on her. So she embarks on a dangerous journey to discover the truth, no matter the cost.

Egentligen händer det inte så mycket i den här boken. Huvudpersonen Beatrice undersöker varför hennes syster dog, mest genom att prata med olika människor. Även om detta inte direkt gjorde att boken var spännande hela tiden, märkte jag att det var otroligt svårt att bli uttråkad. Det är nämligen så att boken är extremt bra skriven. Flera gånger kom jag på att det var just språket som fick mig att läsa vidare, att det egentligen inte spelade någon större roll att handlingen stod ganska still vissa partier. Språket var så vackert att det på något sätt räckte. När slutet visade sig vara väldigt händelserikt och dessutom bjöd på en ordentlig twist blev jag ännu mer positivt inställd. En riktigt bra bok alltså som passar väldigt bra att läsa under vintern (titta bara på det fina omslaget!).

/Mathilda

Falla sönder

Författare: Tahereh Mafi
Förlag: B Wahlströms
Originaltitel: Destroy Me
Serie: Rör mig inte #1,5

Detta är en 100 sidor lång bok som utspelar sig mellan tiden för Rör mig inte och andra delen i serien: Rädda mig inte. Den är skriven ur Warners perspektiv och ger därför en bra bild av hans känslor inför Juliette, som är huvudpersonen i serien. Boken är inte full av spännande händelser, utan går mer ut på att Warner tänker tillbaka på det som hände i boken innan.

Boken är väldigt bra på att få mig att längta efter Rädda mig inte som kommer nu i vår. Den är lagom lång för att jag återigen ska komma ihåg vilka alla karaktärer var, samt ungefär vad som hände i boken innan. Om jag hade läst Rädda mig inte när den kommer i april, hade jag antagligen inte förstått speciellt mycket. Nu kan jag istället komma in i historien med en gång.

/Mathilda

Boktjuven

BoktjuvenFörfattare: Markus Zusak
Originaltitel: The Book Thief

Tyskland 1939. Landet håller andan. Döden har aldrig haft mer att göra, och det är bara början. Nioåriga Liesel Memingers liv förändras när hon plockar upp en bok på marken bredvid sin lillebrors grav. Det är Dödgrävarens handbok som lämnats där av misstag och det är den första bok hon stjäl. Med hjälp från sin fosterpappa lär hon sig läsa och snart har hon inlett en kärleksaffär med ord och böcker.

Den här boken har jag börjat på två gånger utan att läst klart den. Första gången kom jag ca.50 sidor och andra gången slutade jag efter ungefär 100 sidor. Det kom andra böcker i mellan, och jag tyckte att Boktjuven var ganska seg. Om inte Johanna hade pratat så mycket om hur julig och bra boken är så kanske jag faktiskt inte hade läst ut den. Nu kände jag dock att jag var tvungen att läsa klart den och se vad det var hon pratade om.

Jag måste ändå börja med att säga att jag absolut tycker att det är en otroligt fin och bra bok på alla sätt och vis. Även om den var lite långsam i början så kom jag verkligen in i den efter ett tag. Karaktärerna är så bra beskrivna, man kan verkligen se hur Liesel och Rudy utvecklas under bokens gång.

Problemet är då att jag inte har blivit riktigt lika förtrollad som så många andra verkar ha blivit. Även om jag tyckte att den var väldigt bra tyckte jag ändå att det var helt okej att den tog slut så att jag fick läsa en annan bok. Men absolut läsvärd! Känns lite som en sådan bok man måste ha läst på något sätt.

/Mathilda

Simon och ekarna

Författare: Marianne Fredriksson
Utgivningsår: 1985 (2011)

Jag tycker om romaner med historiska inslag, verklighetstrogna handlingar och SJÄLVKLART romaner som handlar om Göteborg. Bingbingbing, då blir jag glad! Simon och Ekarna är ett praktexemplar. Under handlingens gång får vi följa Simons uppväxt i 40-talets Göteborg, en stad präglad av kriget. Atmosfären i boken är magisk, bilden av staden så härlig och karaktärerna så otroligt verkliga. Du behöver inte vara en Göteborgare för att uppskatta den stadsmiljö som beskrivs, bokslukare räcker långt!

Att boken utspelar sig under en lång tidsperiod gjorde mig beroende, det gav handlingen fart utan att hasta igenom någonting. Alltså blev jag väldigt förtjust i Simon och Ekarna och nu i efterhand kan jag säga att det är en VÄLDIGT bra bok!

Nästa steg blir att se filmen, det ser jag fram emot!

/Johanna